.

Jag vet, jag har blivit kass på att blogga. Igen. Men nu ska det till en skärpning. Som med det mesta i mitt liv. Jag var hemma hos mamma häromdagen och belägrade hennes våg. Det skulle jag aldrig ha gjort. ÅNGEST utan dess like. Finns det en chans att jag såg dubbelt?! I wish. Men nu har jag minsann lyckats bra i några dagar, tyvärr slank några kakor ner igår. Ostoppbara, not guilty.

Igår följde Majkie med mej till Lidingö för att barnvakta. Ludvig. Lille prinsen. Så otroligt söt med sin hockeyfrilla (något omodernt, jag försöker oxå säga det) och sina små framgaddar som lyser! Han var glad hela tiden och skrek i falsett "mera!" när han smakat varm paprika från min thaimat. Sen somnade Micke i soffan, innan Ludvig ens funderat på att somna. Skönt för honom. När jag och Micke tog en krampaus kände sig lillen lite bortglömd, så han kutade in i köket, klättrade upp i en stol och la en handduk över sig. Kurragömma på hög nivå. Hur söt som helst. Till slut, efter lite välling och bus somnade han i mitt knä, storögt imponerad över Gothika. Jaja, man kanske inte ska låta små barn kolla på skräckfilm, men han gillade det ju. Dessutom höll jag handen på hans panna, totalt beredd att hålla för hans ögon när det läskiga skulle dyka upp. Kom hem sent och somnade som en stock. Vaknade trött och lite halvt slemmig, nej tack till träning. Igen. Hatar jag den här årstiden som gör en seg och snuvig? Kanske det..

Snart helg igen. Tack jesus amalia! Det ska bli skönt. Fast nu har det ju dock kommit fram i ljuset att Ludvig tydligen inte är så frisk som vi trodde och att Micke är hemma och mår illa.. Jippie. Jag som äääälskar att vara magsjuk. Helvete. Hoppas jag klarar mej!
På söndag har jag namsdag (wow) och Micke slutar tidigt, då ska det spelas Bingolotto. Varning? Yepp. Men mysigt för en andra advent.