k*kdag
Det första jag gör när jag kommer innanför dörren är att sätta på ugnen. Knäpper upp skjortan innan jag tagit av mig skorna. Dom är jobbiga att pula med, sparar dem hellre till sist. Slänger kjolen och linnet i tvätten, ser tvätthögen växa sig större, har egentligen tvättid men jag orkar inte. Hoppar i första bästa mjukisarna jag hittar. Mickes, så 3-4 storlekar för stora. Spelar ingen som helst roll. Knäpper på datan, teven, för ikväll vill jag inte vara ensam. Inte om jag får välja. Huvudet är konstigt, jag har fått tillbaka lite av min yrsel. Halsen sticks, och kroppen är orolig. Långt inne. Går sakta från bussen trots att jag bara vill komma hem. Hem till soffan, till sängen, till mitt. Vårt. Kommer på mig själv med att känna att hela kroppen är otålig. Irriterad på allt och alla, på riktigt den här gången. Varför vill jag inte bli helt frisk så jag kan träna ordentligt igen? Varför vill jag bara gå hem och lägga mig på soffan och försvinna? Jag vet inte.. Kommer även på mig själv att bli irriterad när jag får sms.. trots att det är gulligt och i vanliga fall uppiggande. Får ångest av att jag måste rensa kycklingen. OCH värma den. Men ska åtminstone försöka laga mat. Äta mej glad. Betyder det att jag ska kryssa i "ja"-rutan på viktväktarnas fråga; "Har du någon ätstörning?"
Sumos a la jubos
13:24:21Cami says:
13:27:12I say:
13:31:37Cami says:
13:33:09I say:
13:33:32Cami says:
13:33:42I say:
13:33:59Cami says:
13:34:37I say:
13:35:29Cami says:
13:35:52I say:
13:35:58Cami says:
13:36:07I say:
13:37:35Cami says:
13:38:55I say:
13:39:33Cami says:
13:40:38I say:
nu har jag läst bloggen
13:24:25Cami says:jag känner likadant
13:24:35Cami says:jag är lat, tjock och grå
13:27:12I say:
haha.. vad var telen på nu då?
13:27:16I say:ja.. det är skitsämst
13:27:49I say:Jag är egentligen itne värsta ledsen eller så, men jag orkar som sagt inte bry mej verkar det som. Och jag är en sån som bryr sej
13:28:01I say:jag vill att folk ska flirta med mej på krogen, sånt händer inte längre
13:31:37Cami says:
nää inte mig heller
13:31:52Cami says:dom bara glor på mina smala kompisar
13:32:05Cami says:jag står där tjock i ett hörn o e fullast
13:32:15Cami says:lagom bitter
13:32:19Cami says:
jag bryr mig inte heller riktigt..jag orkar inte sminka mig o hålla på
13:33:09I say:
hahahahaha
13:33:16I say:tjock i ett hörn och fullast
13:33:20I say:kan vi inte stå där ihop?
13:33:32Cami says:
absolut
13:33:42I say:
inte så jävla konstigt att man är den som är fullast
13:33:48I say:klart man super
13:33:59Cami says:
hahhaa elelr hur
13:34:17Cami says:man får supa sig snigg
13:34:37I say:
ja, men det går väl åt helvete iaf?
13:35:29Cami says:
ja då blir man bakis
13:35:52I say:
ja. och man får inte mer flings för det
13:35:58Cami says:
nää
13:36:07I say:
jag vill inte bli ful och äcklig för att jag har mitt på det torra, det är fan inte okej
13:37:06I say:jag ska nog börja prenumerera på Topphälsa
13:37:10I say:tycker att den är rätt bra
13:37:35Cami says:
gört kan säkert få några bra tips
13:37:43Cami says:jag har inte mitt på det torra
13:37:51Cami says:då kan man verkligen inte vara ful och äcklig
13:38:55I say:
haha, nej, det går ju inte direkt hem tydligen
13:39:23I say:men hur kan alla riktigt fula och riktiga tungviktare få hemsläp om inte du får det? det är ju okrytt som fan
13:39:33Cami says:
jaaa
13:39:37Cami says:dom kanske e rika
13:40:03Cami says:dom får locka folk med champagne och ostron
13:40:38I say:
ja.. men sånt trodde jag att bara tjejer fastnade för? och vem vill locka hem ett sumo?
Jag säger bara, du och jag, syrran. Du och jag.
Har jag slutat bry mig nu?
Vet inte vad som har hänt. Måste vara inne i nån sort period. Skulle inte vilja säga stim, för det är väl nåt bra? Jag är för trött på morgonen för att gå upp och njuta av en nyttig och lång frukost. Jag är för trött för att orka sminka mig i lager, och färger. Som jag alltid gjorde förut. Jag måste få sova 8 timmar per natt för att inte bli ett lik. Sover jag för mycket då?
Jag är fortfarande halvkrasslig sen min influensaegrej. Är jag för lat för att orka gå att träna igen, skyller jag på förkylningen eller är det bra att jag vilar tills jag känner mej 100? Jag är större än någinson. Jag vet att det låter som att jag väger 150 kg, men det gör jag inte. Inte riktigt. Jag är inte ens stor i bemärkelsen STOR, men större än jag varit förut. Och det är hemsk. Jag vill vara mer motiverad, jag vill verkligen hitta tillbaka, men just nu är motivationen på noll. Sjukt jobbigt psykiskt.
Är inte ledsen, deppig eller något åt det hållet. Jag skrattar massor, jag är glad och uppåt, men ändå gnager det dåliga samvetet för gymmet. Jag har ju nyss fått en bil, ett fast jobb som jag trivs med. Men sen.. Pang. Visste att det var för bra för att sant. Helevtes P-bot. När jag haft bilen ett dygn. Skit oxå. Ringde till Vägverket i morse och var mesig och liten. Pappa var jag mest rädd för men det gick oxå bra.
Det slog mig i morse när jag var på väg till jobbet. Svart väska till min bruna kappa, svartrutiga skjorta under min bruna kappa. Fula, klumpiga stövlar. Sköna dock. Mitt ansikte har formen av en apelsin, jag orkar inte bry mig. Orkar inte försöka göra något åt det, för att mötas av misslyckande. Och sedan trilla dit igen på nån fånig chokladbit. nej, nej och åter nej. Varför skulle jag gå och bli sjuk upp i allt? Inte rättvist någonstans. Helvete igen. Jag är inte ute efter den, men jag tänker inte sticka under stol med att jag ofta fått uppmärksamhet när jag varit ute. På stan, på krogen. Det finns inte längre. Det händer inte. Är det för att jag blivit lite rund? Eller för att jag inte orkar riktigt bry mig? Inbillning? Jag vet inte. Bara att det är en känsla som inte är alltför välkommen.
Första gången..
satte jag mej min bil igår. I min första bil. Min lilla, söta, tjejbil. Pappa ringde i fredags och frågade om jag ville ha en bil.. "mmm, ja tack". Åkte och hämtade den igår och den är så gudomligt söt, passar perfekt. Nu gäller det bara att det inte blir för dyrt eller att majkie inte för plats brevid mej.
Till Micke
How do I get through one night without you
If I had to live without you
What kind of life would that be
Oh I, I need you in my arms
Need you to hold
You're my world, my heart, my soul
If you ever leave
Baby you would take away everything good in my life
And tell me now
How do I live without you
I want to know
How do I breathe without you
If you ever go
How do I ever, ever survive
How do I
How do I
Oh, how do I live
Without you, there'd be no sun in my sky
There would be no love in my life
There'd be no world left for me
And I, oh Baby, I don't know what I would do
I'd be lost if I lost you
If you ever leave
Baby you would take away everything real in my life
And tell me now
How do I live without you
I want to know
How do I breathe without you
If you ever go
How do I ever, ever survive
How do I
How do I
Oh, how do I live
Please tell me baby
How do I go on
If you ever leave
Baby you would take away everything
Need you with me
Baby don't you know that you're everything good in my life
And tell me now
How do I live without you
I want to know
How do I breathe without you
If you ever go
How do I ever, ever survive
How do I
How do I
Oh, how do I live
how do I live without you
how do I live without you baby
how do I live....
Jag menar varje ord, älskling...
Tack för det bästa året.
untz untz untz..
Fredag. Sjukt underbart skönt. Dagens första kaffe intas. Varför är det godare att dricka kaffe ur glas än ur kopp? Igår började jag skriva på ett inlägg. Ett sjukt dåligt. Jag blajjade på, mer än vanligt.. har en känsla av att det här inlägget kommer håll ungefär samma klass. Alltså ingen alls.
Åkte till Lidingö efter jobbet i onsdags och gosade med sötaste Ludvig. Han vart glad av att se mej och ville gärna läsa bok, leka med min telefon och kramas. Han somnade för en gång skull på ett kick och jag vred mig natten igenom. Vet dock inte varför. Fullmåne? Fick väcka ungen halv åtta, för att stressa iväg till dagsi. Han vart ledsen över att bli lämnad, men imorgon får han leka med sin underbara och älskvärda (!!) gudmor igen.
Igår "firade" jag och Majkie ett år. Helt sjukt hur snabbt tiden går. Känns verkligen som att det var igår, svårt att inse hur mycket man redan gjort och varit med om tillsammans. Eftersom vi är stört fattiga såhä tre dagar innan lön (eller som vi snarare är varje månad två veckor innan lön. Minst) så återanvände jag dom röda rosorna jag fick på jobbet på min födelsedag. Jag kom hem, och fick ett upptappat bad med tända ljud i hela badrummet. Ett glas iskallt vin, en av mina favoriter. Jag fick inte kliva upp förrän efter minst en halvtimme, men när jag till slut gjorde det hade han dukat upp på golvet med tända ljus och vinboxen. I början, när han fortfarande bodde på söder satt vi alltid på golvet och åt eller drack vin. Så det tycker jag var en sjukt gullig gest. Tack, bästa killen! Jag tokdäckade klockan nio och sov som en stock tills klockan ringde.
Helgen ser ut att bli lugn, och oj va skönt det ska bli.. Ludvig liten kommer och leker hemma hos mej imoron, så även Lisa. Schlager utan alkohol, får se hur länge jag står ut med det. Men det ska bli trevligt. Min kära man jobbar så honom får jag titta på först på tisdag eller nåt.
Jag och syrran på Garbo och mitt födelsedagsfirande för en vecka sen. Mitt sumo a la jumbo utseende är tillbaka. Lisas jävla kamera ska få spö.
Adjö
Åkte till Lidingö efter jobbet i onsdags och gosade med sötaste Ludvig. Han vart glad av att se mej och ville gärna läsa bok, leka med min telefon och kramas. Han somnade för en gång skull på ett kick och jag vred mig natten igenom. Vet dock inte varför. Fullmåne? Fick väcka ungen halv åtta, för att stressa iväg till dagsi. Han vart ledsen över att bli lämnad, men imorgon får han leka med sin underbara och älskvärda (!!) gudmor igen.
Igår "firade" jag och Majkie ett år. Helt sjukt hur snabbt tiden går. Känns verkligen som att det var igår, svårt att inse hur mycket man redan gjort och varit med om tillsammans. Eftersom vi är stört fattiga såhä tre dagar innan lön (eller som vi snarare är varje månad två veckor innan lön. Minst) så återanvände jag dom röda rosorna jag fick på jobbet på min födelsedag. Jag kom hem, och fick ett upptappat bad med tända ljud i hela badrummet. Ett glas iskallt vin, en av mina favoriter. Jag fick inte kliva upp förrän efter minst en halvtimme, men när jag till slut gjorde det hade han dukat upp på golvet med tända ljus och vinboxen. I början, när han fortfarande bodde på söder satt vi alltid på golvet och åt eller drack vin. Så det tycker jag var en sjukt gullig gest. Tack, bästa killen! Jag tokdäckade klockan nio och sov som en stock tills klockan ringde.
Helgen ser ut att bli lugn, och oj va skönt det ska bli.. Ludvig liten kommer och leker hemma hos mej imoron, så även Lisa. Schlager utan alkohol, får se hur länge jag står ut med det. Men det ska bli trevligt. Min kära man jobbar så honom får jag titta på först på tisdag eller nåt.
Jag och syrran på Garbo och mitt födelsedagsfirande för en vecka sen. Mitt sumo a la jumbo utseende är tillbaka. Lisas jävla kamera ska få spö.
Adjö
blommor och bubbel
Blev väckt igår morse med en assiett blåbärscheesecake och två värmeljus. Hur mysigt som helst. Fick som vanligt bråttom ur sängen men vart på bättre humör av att komma till jobbet och mötas av blommor och tårta. Chokladtårta rakt igenom. Mer jag kan det inte bli. Sockerhalten låg på en lagom nivå hela dagen. Stissig. Det var lätt ordnat.
Dagen sprang förbi, återigen. Kan man inte ens få lite längre dag på sin födelsedag!? Nej, tydligen inte.. Dagen avslutades i alla fall med att världens bästa Micke kom förbi jobbet och drog med mej till sitt jobb. Öl. Bubbel, ja tack. Och sinnessjukt gott vin till maten. 300 kr glaset. Tre rätters middag och en massa mys över bordet. Hålla handen, gratulationer, och skratt. Fånigt? Kanske. Men underbart. Tack, älskling för kvällen, som var underbar.
Så,,, idag har jag varit trött. Sen jag vaknade. Vart uppdragen ur sängen och lämnade hemmet sju minuter senare. Förvisso osminkad, men påklädd och. Alltid något. 1 av 2 är inte helt fel på den tiden. Kom till jobbet hungrig som en varg, trots middagen igår. Till skillnad från Micke som tydligen inte kunnat äta ens ett äpple idag för att han fortfarande är mätt. Ikväll ska jag åka och gosa med min Ludvig. Alldeles för länge sen vi sågs, och jag kommer grina om han inte vill kramas med mej. Helt klart. Imorgon är det torsdag, vilket betyder snart fredag.
Mina fina blommor jag fick på jobbet, som fortfarande står och småler mot mej.
Dagen sprang förbi, återigen. Kan man inte ens få lite längre dag på sin födelsedag!? Nej, tydligen inte.. Dagen avslutades i alla fall med att världens bästa Micke kom förbi jobbet och drog med mej till sitt jobb. Öl. Bubbel, ja tack. Och sinnessjukt gott vin till maten. 300 kr glaset. Tre rätters middag och en massa mys över bordet. Hålla handen, gratulationer, och skratt. Fånigt? Kanske. Men underbart. Tack, älskling för kvällen, som var underbar.
Så,,, idag har jag varit trött. Sen jag vaknade. Vart uppdragen ur sängen och lämnade hemmet sju minuter senare. Förvisso osminkad, men påklädd och. Alltid något. 1 av 2 är inte helt fel på den tiden. Kom till jobbet hungrig som en varg, trots middagen igår. Till skillnad från Micke som tydligen inte kunnat äta ens ett äpple idag för att han fortfarande är mätt. Ikväll ska jag åka och gosa med min Ludvig. Alldeles för länge sen vi sågs, och jag kommer grina om han inte vill kramas med mej. Helt klart. Imorgon är det torsdag, vilket betyder snart fredag.
Mina fina blommor jag fick på jobbet, som fortfarande står och småler mot mej.
Lämna mig för bövelen ifred!
Nästan varje gång jag vandrar över Hötorget skriker några (desperata?) fruktförsäljare efter en. Det slår aldrig fel. Jag blir galen. Jag brukar reagera, men rycka på axlarna, idag vart jag tokförbannad. Inte på så vis att jag vart arg och ville slå ihjäl världen. Men sjukt irriterad! Jag går förbi i godan ro, (men det var inte många på Hötorget idag runt två-tiden., så jag vet att det var jag som blev tilltalad) En äcklig, ful man ropar; "Kom hit, var inte rädd" VA!?!? Kom hit, var inte rädd!? När man kan säga vad som helst. Varför? Är dom så jävla dumma i huvudet att dom tror att man inte handlar frukt för att man är rädd för dom!? Det måste skramla en hel del lösa skruvar på Hötorgets kullerstenar..
Eller den här har man ju också hört några gånger; "Vackra svenska flicka, kom och handla. Rea" Är det ens rea på FRUKT!? Jag vill inte handla blommor eller frukt för att någon säger "vackra flicka" till mig. Är det nåt konstigt med mig då? För i helvete, skärp er. Kamma er och sälj era förbannade grejer eller byt jobb!
Nu är jag lugn efter att ha skrivit av mig det. Eller egentligen har jag väl varit helt lugn, men ju mer jag tänkte på det i eftermiddags desto mer irriterad vart jag. Jag har duktigt nog lagat middag själv, och ska nu lägga mig på soffan under min underbara filt och mysa. ALONE. Men imorgon när jag vaknar håller mig förhoppningsvis humöret mer uppe än vad ålder kan göra idag..
Eller den här har man ju också hört några gånger; "Vackra svenska flicka, kom och handla. Rea" Är det ens rea på FRUKT!? Jag vill inte handla blommor eller frukt för att någon säger "vackra flicka" till mig. Är det nåt konstigt med mig då? För i helvete, skärp er. Kamma er och sälj era förbannade grejer eller byt jobb!
Nu är jag lugn efter att ha skrivit av mig det. Eller egentligen har jag väl varit helt lugn, men ju mer jag tänkte på det i eftermiddags desto mer irriterad vart jag. Jag har duktigt nog lagat middag själv, och ska nu lägga mig på soffan under min underbara filt och mysa. ALONE. Men imorgon när jag vaknar håller mig förhoppningsvis humöret mer uppe än vad ålder kan göra idag..
lattjo & ångest i min rosa blender
Ahapp. Då var det måndag. Igen. Tiden går alldeles för fort för att jag ska hänga med. Eller vilja hänga med för den delen. Jag vill ju såklart hänga med, men jag vill inte att allt ska gå så fort. Man hinner ju knappt vakna innan man ska gå och lägga sig. Snacka om frivarv. Helgen var ju knappast ett undantag, den flaschade förbi i ultrarapid.
Vaknade tidigt i lördags och hoppade upp (nästan). Vart snurrig av all röra, vart fan ska man börja städa? Alltid samma sak.. Så jag glodde lite på tv, drack te och hängde vid datan istället tills Micke ville vakna. Han fick börja, så intog jag systemet och ica. Det var vårväder ute, rätt kallt men ack så vackert och skönt med kittlande solstrålar. Städningen gick okej och sen fick jag äntligen baka min tårta! Släkten trappade in lite senare och jag fick paket. Jag älskar paket. Mjuka, hårda, fyrkantiga, prickiga. Skitsamma. Bara det är paket. Jag är ett barn.
Kvällen inleddes med vin och mysigt sällskap i form av mamma, Micke och Cami. I med locktången, is i glasen, mera vin och förvandlingen från askunge till mysig krulltott kunde börja. I efterhand så är kvällen lite som ett töcken, och nej, inte för att alkoholen gjort sitt, utan för att det gick så sjukt fort. Vi började runt sex, plötsligt var klockan åtta och alla hade kommit och melodifestivalen var i full gång. Enda som var som när vi började var att Cami FORTFARANDE höll på med mitt hår. Men sjukt snyggt vart det, tack syrran! Mickes pojkvänner kom med sliskigt rosé och nån skum martini. Intogs dock inte under kvällen, tack och lov..
Vi knatade ner till Garbo, lyx att ha fem minuter till krogen. Speciellt när allt annat alltid känns så fruktansvärt långt. Vakten bråkade och ville helst inte släppa in oss. Stället var tomt. Men ändå. Varför? Att folk orkar..Jonna kopplade på charmen och påpekade att vi ju faktiskt var där för att fira att jag skulle fylla just 23, så snart skulle jag ju få komma in "lagligt". Det funkade. Inga leg visades heller. Det går inte ihop i min skalle. Kvällen var kul, dansade, skrattade, tjejsnackade. Dock gick tiden på tok för fort. Helt plötsligt var klockan 02.30 och det var dags att gå hem. Micke lagade korv och makaroner till oss, och mamma hade predikan om att man inte ska äta på fyllan. Eller överhuvudtaget mitt i nätterna. Skit i det. I alla fall när promillehalten är långt över normalt. Mamma råkade även få en knuff så hon flög i golvet. Tog emot sig med handen, varpå golvet självklart var fullt med glassplitter. Mindre skönt. Och en massa blod överallt. Nu är hennes tumme roboterad och orörlig. Stackarn.
Igår vaknade jag, torr som Sahara i käften, runt 11 och kunde inte somna om. Låg och kramades med en varm Micke ett tag, ville inte riktigt lämna sängen. Efter fruktsoda och chips till frukost följde jag med mamma hem. Hon kunde inte riktigt köra med sin handikappade hand. Solen sken som besatt, vår i luften. Åkte på en liten sightseeing, förbi Årsta, kikade in i fönstrena på hennes nya lägenhet. Åkte förbi Robs hus, där pappa och han var i full flärd med att fixa och trolla fram ett hus ur lillstugan. Fåglarna kvittrade och hela jag fylldes med nåt skönt där i skogen... Vårkänslor? Hopp? Längtan? Jag vet inte. En skön känsla kröp i alla fall på där i skogsbrynet. Tog även förbi pappa och tittade på valparna. Gudomligt söta. Underbara. Zlatan såg ut som en liten gris där han sussade. Inga öppna ögon, runda tjockiskroppar som skakade av hicka. Ska lägga upp fler kort sen. Dessa valpar kommer att bli min nya besatthet. Utan tvivel. Sockerbitarna har inte en chans mot dessa små varelser med tjocka valpöron och pytteklor.
Som sagt.. Måndag.. angående rubriken, kände att jag bara hann lägga mig i fredags för att vakna i morse, redo att stressa till jobbet. Hur fan kan tiden gå så fort? Helgen försvann från mej och Micke, nu är han inte ledig igen förrän om två veckor. Jag vill ha mer! Mer tid, jag hinner inte leva mitt liv i den här takten. Men imorgon ska vi göra nåt mysigt. Bara vi. När födelsedagen återigen ska firas. Fast den här gången går den enbart i kärlekens tecken. Och paketens, hoppas jag...
Vaknade tidigt i lördags och hoppade upp (nästan). Vart snurrig av all röra, vart fan ska man börja städa? Alltid samma sak.. Så jag glodde lite på tv, drack te och hängde vid datan istället tills Micke ville vakna. Han fick börja, så intog jag systemet och ica. Det var vårväder ute, rätt kallt men ack så vackert och skönt med kittlande solstrålar. Städningen gick okej och sen fick jag äntligen baka min tårta! Släkten trappade in lite senare och jag fick paket. Jag älskar paket. Mjuka, hårda, fyrkantiga, prickiga. Skitsamma. Bara det är paket. Jag är ett barn.
Kvällen inleddes med vin och mysigt sällskap i form av mamma, Micke och Cami. I med locktången, is i glasen, mera vin och förvandlingen från askunge till mysig krulltott kunde börja. I efterhand så är kvällen lite som ett töcken, och nej, inte för att alkoholen gjort sitt, utan för att det gick så sjukt fort. Vi började runt sex, plötsligt var klockan åtta och alla hade kommit och melodifestivalen var i full gång. Enda som var som när vi började var att Cami FORTFARANDE höll på med mitt hår. Men sjukt snyggt vart det, tack syrran! Mickes pojkvänner kom med sliskigt rosé och nån skum martini. Intogs dock inte under kvällen, tack och lov..
Vi knatade ner till Garbo, lyx att ha fem minuter till krogen. Speciellt när allt annat alltid känns så fruktansvärt långt. Vakten bråkade och ville helst inte släppa in oss. Stället var tomt. Men ändå. Varför? Att folk orkar..Jonna kopplade på charmen och påpekade att vi ju faktiskt var där för att fira att jag skulle fylla just 23, så snart skulle jag ju få komma in "lagligt". Det funkade. Inga leg visades heller. Det går inte ihop i min skalle. Kvällen var kul, dansade, skrattade, tjejsnackade. Dock gick tiden på tok för fort. Helt plötsligt var klockan 02.30 och det var dags att gå hem. Micke lagade korv och makaroner till oss, och mamma hade predikan om att man inte ska äta på fyllan. Eller överhuvudtaget mitt i nätterna. Skit i det. I alla fall när promillehalten är långt över normalt. Mamma råkade även få en knuff så hon flög i golvet. Tog emot sig med handen, varpå golvet självklart var fullt med glassplitter. Mindre skönt. Och en massa blod överallt. Nu är hennes tumme roboterad och orörlig. Stackarn.
Igår vaknade jag, torr som Sahara i käften, runt 11 och kunde inte somna om. Låg och kramades med en varm Micke ett tag, ville inte riktigt lämna sängen. Efter fruktsoda och chips till frukost följde jag med mamma hem. Hon kunde inte riktigt köra med sin handikappade hand. Solen sken som besatt, vår i luften. Åkte på en liten sightseeing, förbi Årsta, kikade in i fönstrena på hennes nya lägenhet. Åkte förbi Robs hus, där pappa och han var i full flärd med att fixa och trolla fram ett hus ur lillstugan. Fåglarna kvittrade och hela jag fylldes med nåt skönt där i skogen... Vårkänslor? Hopp? Längtan? Jag vet inte. En skön känsla kröp i alla fall på där i skogsbrynet. Tog även förbi pappa och tittade på valparna. Gudomligt söta. Underbara. Zlatan såg ut som en liten gris där han sussade. Inga öppna ögon, runda tjockiskroppar som skakade av hicka. Ska lägga upp fler kort sen. Dessa valpar kommer att bli min nya besatthet. Utan tvivel. Sockerbitarna har inte en chans mot dessa små varelser med tjocka valpöron och pytteklor.
Som sagt.. Måndag.. angående rubriken, kände att jag bara hann lägga mig i fredags för att vakna i morse, redo att stressa till jobbet. Hur fan kan tiden gå så fort? Helgen försvann från mej och Micke, nu är han inte ledig igen förrän om två veckor. Jag vill ha mer! Mer tid, jag hinner inte leva mitt liv i den här takten. Men imorgon ska vi göra nåt mysigt. Bara vi. När födelsedagen återigen ska firas. Fast den här gången går den enbart i kärlekens tecken. Och paketens, hoppas jag...
Back on work
Hade kunnat skrivit back on track, men det kändes lite lögnaktigt, men jag jobbar i alla fall. Alltid något. Fick på mig kostymbyxorna ovanligt lätt i morse så dricker nu en cola för att känna mej sådär lagom fet igen. Känner förkylningen i skallen, och näsan vill inte riktigt vara frisk, men jag måste vara här. Mår dock väldigt mycket bättre än jag trodde igår, så det är skönt. Inte alltför mycket att klaga på.
Fredag.. Väldigt skönt. Trots att hela veckan varit som en kass fredag för mig. Solen glimtar in genom fönstrena som jag måste sträcka mig på för att se ut igenom. Tog mig i kragen igår och knatade ut i solen för att lyckas skaffa tårtprylar, och det var inte ens skönt. Underbart att solen sken, men det var så j ' ' la kallt. Jag kunde inte ens hålla handen på alla hjärtans dag. Inte helt schysst. Så jag vet inte om solen lockar ut mig så mycket. Inte med en envis infektion i kroppen. Det ger ljus, energi, ja. Men knappast någon vårvärme. När kommer den?
Såhär motiverad är jag till bloggandet i denna sekund.. Inte alls. Så tjipp.
Fredag.. Väldigt skönt. Trots att hela veckan varit som en kass fredag för mig. Solen glimtar in genom fönstrena som jag måste sträcka mig på för att se ut igenom. Tog mig i kragen igår och knatade ut i solen för att lyckas skaffa tårtprylar, och det var inte ens skönt. Underbart att solen sken, men det var så j ' ' la kallt. Jag kunde inte ens hålla handen på alla hjärtans dag. Inte helt schysst. Så jag vet inte om solen lockar ut mig så mycket. Inte med en envis infektion i kroppen. Det ger ljus, energi, ja. Men knappast någon vårvärme. När kommer den?
Såhär motiverad är jag till bloggandet i denna sekund.. Inte alls. Så tjipp.
underbar
Sötast i världen?
Alla sjärtans dag
Alla hjärtans dag.. Jag vill inte bry mej, men lite sticker det i hjärtat när det enda sms:et jag fått idag har bestått av; "Skicka Alla hjärtans dag-kort med din mobil! Mvh/3". Eller "Mamma ringde men lämnade inget meddelande". Tack. Är jag så älskad? Härligt. Just nu är det här en skitdag.
Och min kära man, som iofs är bäst i världen, ligger utslagen på soffan med värk i hela kroppen. Han är jag för tre dagar sen. Och för två dagar sen, tom igår. Idag känner jag mig äntligen något bättre, kan iaf sitta upp utan att längta efter sängen. Har tom börjat kolla på recept inför lördag. Baka kakor? Tårta? Kladdkaka? Vad är billigast? Vad gör man när man har minus på kontot och skramlat fram alla mynt ur bortglömda väskor för att ha råd att fira födelsedag? Man letar efter billiga men samtidigt goda saker att tillfredställa släkt och vänner med. Tack och lov så är mina vänner nöjda med ett glatt humör, lite alkohol och en digitalkamera. Precis som jag. Lovely. Men släkten kanske ska få i sig några godbitar? Vad håller jag på med? Skriver typ en artikel om mitt bak inför födelsedagen, no life.. Jag behöver verkligen komma tillbaka till jobbet, civilisationen, har inte ens stuckit näsan utanför dörren sen i måndags. Illa. Men idag gick jag minsann ut på balkongen nån sekund.
Natten har varit mardrömslik rakt igenom. Är det för att jag inte är helt frisk? Svettats och frusit om vartannat, sovit totalt kanske 2 timmar. Sånt är farligt för mig. Vågar jag dricka vin på lördag? Eller vågar jag ens ta hit folk? Det ska nog gå bra. Solen skiner ute så idag borde det inte vara okej att vara på bittert humör (förlåt).
Jag kommer på mig själv med att drömma mig bort... till soliga stränder, varma dagar, bikiniform (i den här takten vågar jag visa mig i bikini 2015). Lata dagar som bara ger en njutning och snygg bränna. När ska jag få njuta av något sådant? Den här februari känns inte bra.. inget att rekommendera att ha alla sjärtans dag, födelsedag och årsdag inom loppet av en vecka när man får leta fram mynt.. Där kommer bitterheten igen..
Tack och förlåt.
Och min kära man, som iofs är bäst i världen, ligger utslagen på soffan med värk i hela kroppen. Han är jag för tre dagar sen. Och för två dagar sen, tom igår. Idag känner jag mig äntligen något bättre, kan iaf sitta upp utan att längta efter sängen. Har tom börjat kolla på recept inför lördag. Baka kakor? Tårta? Kladdkaka? Vad är billigast? Vad gör man när man har minus på kontot och skramlat fram alla mynt ur bortglömda väskor för att ha råd att fira födelsedag? Man letar efter billiga men samtidigt goda saker att tillfredställa släkt och vänner med. Tack och lov så är mina vänner nöjda med ett glatt humör, lite alkohol och en digitalkamera. Precis som jag. Lovely. Men släkten kanske ska få i sig några godbitar? Vad håller jag på med? Skriver typ en artikel om mitt bak inför födelsedagen, no life.. Jag behöver verkligen komma tillbaka till jobbet, civilisationen, har inte ens stuckit näsan utanför dörren sen i måndags. Illa. Men idag gick jag minsann ut på balkongen nån sekund.
Natten har varit mardrömslik rakt igenom. Är det för att jag inte är helt frisk? Svettats och frusit om vartannat, sovit totalt kanske 2 timmar. Sånt är farligt för mig. Vågar jag dricka vin på lördag? Eller vågar jag ens ta hit folk? Det ska nog gå bra. Solen skiner ute så idag borde det inte vara okej att vara på bittert humör (förlåt).
Jag kommer på mig själv med att drömma mig bort... till soliga stränder, varma dagar, bikiniform (i den här takten vågar jag visa mig i bikini 2015). Lata dagar som bara ger en njutning och snygg bränna. När ska jag få njuta av något sådant? Den här februari känns inte bra.. inget att rekommendera att ha alla sjärtans dag, födelsedag och årsdag inom loppet av en vecka när man får leta fram mynt.. Där kommer bitterheten igen..
Tack och förlåt.
snusk?
Ni som har läst min blogg, vet att jag är lite krasslig.. Men dagens skratt fick jag mej trots det. Och ja, det gjorde ont i hela kroppen att skratta, men fan va det var värt det.
Dagens bästa;
Vill någon döpa?
Dagens bästa;
Vill någon döpa?
Pics and bitterness
Det slog mig just att mitt förra inlägg var det 100:e, vilket toppeninlägg. Not. Fast det gör ju faktiskt inte så himla mycket. Jag överlever nog. Däremot är jag redan trött på att vara sjuk. Jag har ont i HELA kroppen, idag känns det som att min hals är invaderat av små gremlings som vill hamra sig ut. Som att den sakta men säkert utvidgar sig till en apelsins storlek. Eller en honungsmelon. På bredden. Jätteskönt.
Jag somnade tidigt igår, och kunde inte somna om när jag vaknade vid nio. Så här sitter jag nu, med nytt och rykande varmt te, jag inbillar mig att halsen ska gå tillbaka till lingonstorlek då. Och att jag kanske ska bli lite värmd. Större chans att jag lyckas med det.
Skulle kanske inte vilja påstå att jag är mer motiverad att skriva om helgen nu, men jag kan ju försöka. Kryssningens bästa var när mamma vaknar upp på lördagsmorgonen, snorbakis och det näst första hon säger.. Jag kan tyvärr inte citera denna perfekt klockrena mening, utan att bli halshuggen (Idag skulle det iofs kännas helt okej). MEN jag kan säga att meningen innefattade en resa till Amsterdam och en joint. Jag skrattar fortfarande. Tyvärr var båten rätt tom på folk, men så länge vi hade roligt tillsammans är jag nöjd. Det var även rätt kul när vi satt i hytten, med medsnodda drinkar från baren och fick för oss att vi skulle fota lite. Bara det att varje gång mamma skulle trycka på knappen, så tryckte hon istället på on/off knappen. Fina kort det blev. Kanske hade kunnat bli iaf, om det hade blivit några. Mera skratt. Mamma är min bästis.
Lördagen.. Mycket skratt med nya bekantskaper,och en hel delfjortiskort. Men ska man verkligen bry sej om det? Så länge det är kul när det varar så spelar det väl ingen roll? Emmas hår började brinna, det var ganska roligt (Förlåt, Emma, om du kanske läser den här bloggen någon gång). Jag och Victoria såg att någonting flammade upp och det råkade vara Emmas stackars burr. Dock vart ingen större skada skedd, förutom att det luktade... bränt.. i hela lägenheten ett bra tag. Någon av oss (kan tyvärr inte säga exakt vem) kände sig tvungen att förklara sitt rökande på fyllan för att slippa elaka tankar. Kul att se. Som sagt, några kort togs även..
Första kortet på månader där jag inte känner mig som en överviktig sumobrottare.
Och där tog det stopp.. Kollade precis igenom korten igen och insåg att jag nog inte ville visa upp flera :) För min egen skull.
Imorgon fyller min kära Lisa år. Lisa som fyller 24 och har åldersnojja över livet. Svinkul. Men lilla vännen, du har all tid i världen!! Jag ska göra mitt bästa för att på lördag se till att hon minsann känner sig ung. Eftersom att jag fyller år om exakt en vecka idag så ska det firas med dunder och brak på lördag. Och med tårta. Kan ju inte direkt påstå att jag är toksugen på att festa, speciellt när jag inte ens kan få ner lite te i halsjäveln (jag är inte bitter). Blir jag inte frisk tills dess vet jag någon som kommer behöva få ut sina aggressioner på ett boxningspass eller två.
Nu känner min arma kropp att jag suttit upp för länge. Känner mej mer som en 103-årig gammal kärring än som en sjukling. Åldersnojja? Ja, kanske ska börja fundera på det...
Jag somnade tidigt igår, och kunde inte somna om när jag vaknade vid nio. Så här sitter jag nu, med nytt och rykande varmt te, jag inbillar mig att halsen ska gå tillbaka till lingonstorlek då. Och att jag kanske ska bli lite värmd. Större chans att jag lyckas med det.
Skulle kanske inte vilja påstå att jag är mer motiverad att skriva om helgen nu, men jag kan ju försöka. Kryssningens bästa var när mamma vaknar upp på lördagsmorgonen, snorbakis och det näst första hon säger.. Jag kan tyvärr inte citera denna perfekt klockrena mening, utan att bli halshuggen (Idag skulle det iofs kännas helt okej). MEN jag kan säga att meningen innefattade en resa till Amsterdam och en joint. Jag skrattar fortfarande. Tyvärr var båten rätt tom på folk, men så länge vi hade roligt tillsammans är jag nöjd. Det var även rätt kul när vi satt i hytten, med medsnodda drinkar från baren och fick för oss att vi skulle fota lite. Bara det att varje gång mamma skulle trycka på knappen, så tryckte hon istället på on/off knappen. Fina kort det blev. Kanske hade kunnat bli iaf, om det hade blivit några. Mera skratt. Mamma är min bästis.
Lördagen.. Mycket skratt med nya bekantskaper,och en hel del
Första kortet på månader där jag inte känner mig som en överviktig sumobrottare.
Och där tog det stopp.. Kollade precis igenom korten igen och insåg att jag nog inte ville visa upp flera :) För min egen skull.
Imorgon fyller min kära Lisa år. Lisa som fyller 24 och har åldersnojja över livet. Svinkul. Men lilla vännen, du har all tid i världen!! Jag ska göra mitt bästa för att på lördag se till att hon minsann känner sig ung. Eftersom att jag fyller år om exakt en vecka idag så ska det firas med dunder och brak på lördag. Och med tårta. Kan ju inte direkt påstå att jag är toksugen på att festa, speciellt när jag inte ens kan få ner lite te i hals
Nu känner min arma kropp att jag suttit upp för länge. Känner mej mer som en 103-årig gammal kärring än som en sjukling. Åldersnojja? Ja, kanske ska börja fundera på det...
Helgbravader
Jag vill börja med att säga att jag hoppas att folk hajjade ironin i mitt förra inlägg? Alla utom biff, tack för att du bjöd på den ;)
Måndag.. Jag är tung i huvudet, har ont i HELA kroppen och näsan börjar snora. Suck. Jag är iaf hemma och vilar, men har mest ångest över det, eftersom min kollega oxå är sjuk och vi har en stackars vikarie i repan. Chefen har konstant panik och ringer och gormar och det och det. Lite komiskt.
Helgen.. Bravader så det står härliga till. Fredagen började med en lite tidigare smitning från jobbet. Raka vägen till Slussen, möta upp mamma och sen ta sig på båten. En spontankryssning, efter alla veckor vi inte har haft tid att ens prata med varann. Kvalitetstid med mamma, högst behövlig. Intog vår hytt, sjukt schyssta på Birka faktiskt. Teve och hela kittet, på med Simpsons. Känner nu, när jag skrivit lite att det roliga då inte är så roligt idag när jag knappt kan sitta upp utan att ömma i hela kroppen. Men mamma var on fire, och fick mej att tokskratta både en och två ggr. Sånt är bra. Ska skrive mer om kryssningen sen, så fort jag känner mej lite mer motiverad..
Lördagen fortsatte med besök hemma hos Fannys Emma. Vankades 30-årfest. Det besöket började med att min väska, som hade en present i sej, i form av en fin vinflaska, knockades in i dörren och sprack. Jippe. ALLT i min väska vart tokblött, men framförallt stank den rödvin. Och gör väl fortfarande. Samma sak med min fina kalender, som numer ser ut som ett ruttet russin. Tack och lov låg ipod och mobil i jackan, annars hade jag inte varit glad.. Svårt att komma igång med kalasandet dock, efter en natts festande med en glad mamma. Och på tok för lite sömn. Efter några kurrantshotar gick det något lättare. Ska även skriva lite mer roligt om det senare, men nu skriker soffan efter mej och min arma kropp efter en filt.
Tjipp
Måndag.. Jag är tung i huvudet, har ont i HELA kroppen och näsan börjar snora. Suck. Jag är iaf hemma och vilar, men har mest ångest över det, eftersom min kollega oxå är sjuk och vi har en stackars vikarie i repan. Chefen har konstant panik och ringer och gormar och det och det. Lite komiskt.
Helgen.. Bravader så det står härliga till. Fredagen började med en lite tidigare smitning från jobbet. Raka vägen till Slussen, möta upp mamma och sen ta sig på båten. En spontankryssning, efter alla veckor vi inte har haft tid att ens prata med varann. Kvalitetstid med mamma, högst behövlig. Intog vår hytt, sjukt schyssta på Birka faktiskt. Teve och hela kittet, på med Simpsons. Känner nu, när jag skrivit lite att det roliga då inte är så roligt idag när jag knappt kan sitta upp utan att ömma i hela kroppen. Men mamma var on fire, och fick mej att tokskratta både en och två ggr. Sånt är bra. Ska skrive mer om kryssningen sen, så fort jag känner mej lite mer motiverad..
Lördagen fortsatte med besök hemma hos Fannys Emma. Vankades 30-årfest. Det besöket började med att min väska, som hade en present i sej, i form av en fin vinflaska, knockades in i dörren och sprack. Jippe. ALLT i min väska vart tokblött, men framförallt stank den rödvin. Och gör väl fortfarande. Samma sak med min fina kalender, som numer ser ut som ett ruttet russin. Tack och lov låg ipod och mobil i jackan, annars hade jag inte varit glad.. Svårt att komma igång med kalasandet dock, efter en natts festande med en glad mamma. Och på tok för lite sömn. Efter några kurrantshotar gick det något lättare. Ska även skriva lite mer roligt om det senare, men nu skriker soffan efter mej och min arma kropp efter en filt.
Tjipp
Hundmorfar
Förresten, Grattis, pappa! Han har gått och blivit stolt hundmorfar på äldre dagar. Och till mej var han givetvis väldigt noga med att påpeka att han nu är hundmorfar, men ingen VANLIG morfar minsann. Pik? Eh ja. Ganska lättuppfattad sådan. Vovven fick iaf tre pyttesmå söta pojkvalpar.
Tänkte även passa på att säga till dem som läser min blogg att äntligen ska jag börja med bloggträffar! Jag ska ha som mål att träffa en läsare i veckan, och den som är först till kvarn får välja café! Tänkte att det passade bra till mitt 100:e inlägg, som blir det nästa jag skriver.. Så.. varsågoda och slit i mej.
Tänkte även passa på att säga till dem som läser min blogg att äntligen ska jag börja med bloggträffar! Jag ska ha som mål att träffa en läsare i veckan, och den som är först till kvarn får välja café! Tänkte att det passade bra till mitt 100:e inlägg, som blir det nästa jag skriver.. Så.. varsågoda och slit i mej.
Skumpa och Goodiebag
Så kan man väl sammanfatta min onsdagskväll.. Fick i sista minuten en stackars övergiven biljett till "Make-up-store festen" igår ikväll. Drog med mej Lisa, trots trötthet och längtan efter mitt varma täcke. Och hennes träningsvärk. Vimlade av en massa snygga, översminkade tjejer. Och så vi. Eller Lisa var snygg, men jag var en liten grå mus i jämförelse. Haha. Inte förvånande. Sen att folk gick runt i knallgröna klänningar och hade lila skyhöga, KLUMPIGA skor med peeptoe, nej tack. Ingen avundsjuka där inte. Intog rätt snabbt det första glaset skumpa och kikade runt efter alla utlovade kändisar. Och ja, ALLA var där. Om man är fantast inom dokusåpavärlden, vill säga.. Paradise Hotell, BB, The Bachelor. Seriöst, kan man ens kalla dom för kändisar? Och den gudomliga (eller inte) Natascha Peyre med sin mediekåta pojkvän.. Inte nog med att hela hon typ är två vandrande meloner eller att hon ser ut som 12. Hon är två äpplen hög och har kropp som en vandrande pinne. Sexigt.
Efter några glas skumpa och nåt glas vin började vi bli oroliga över att vi faktiskt skulle få gå hem tomhänta, (förutom med något högre promillehalt än när vi kom). "Anna, jag tror faktiskt inte att vi kommer få något" trodde Lisa och såg lite för seriös inte... "Inte?!" Jag med lite smått panik i rösten... "Njae, det känns bara inte så" Tji fick hon. Två minuter senare vandrade "modellerna" ner med färgglada Make-up store påsar i händerna. Jammie. Fick två ögonskuggor, provträning i tre veckor, ett lippgloss, och lite annat smått och gott. Mycket bra.
Dåsade i säng när jag kom hem, efter att en pojkvän tvingat mej att duscha. "Jag vill inte, jag är trött" då fick jag höra att han minsann var dräsch och nybadad och vart så gott som inslängd i duschen. Sa han att jag var äcklig då? Kan någon svara på det?
Brunettanna loggar ut för nu. Peace.
Efter några glas skumpa och nåt glas vin började vi bli oroliga över att vi faktiskt skulle få gå hem tomhänta, (förutom med något högre promillehalt än när vi kom). "Anna, jag tror faktiskt inte att vi kommer få något" trodde Lisa och såg lite för seriös inte... "Inte?!" Jag med lite smått panik i rösten... "Njae, det känns bara inte så" Tji fick hon. Två minuter senare vandrade "modellerna" ner med färgglada Make-up store påsar i händerna. Jammie. Fick två ögonskuggor, provträning i tre veckor, ett lippgloss, och lite annat smått och gott. Mycket bra.
Dåsade i säng när jag kom hem, efter att en pojkvän tvingat mej att duscha. "Jag vill inte, jag är trött" då fick jag höra att han minsann var dräsch och nybadad och vart så gott som inslängd i duschen. Sa han att jag var äcklig då? Kan någon svara på det?
Brunettanna loggar ut för nu. Peace.
Vad hände?
Nej, jag brukar inte blogga två ggr om dagen. Jag brukar inte heller se slarvig, trött eller ovanligt ful ut på jobbet. Förutom nu. Håret är på ända, men för tjockt för att bara ha utsläppt, hängande,. Mitt linne vill inte stanna på plats och spetsen kliar på brösten. Det kan inte vara lätt att vara jag, nej, jag vet. Det ÄR det inte.
Jag borde; Hälla i mej flera flaskor vatten, dra till gymmet, springa mina km, gå mina km på crosstrainer, ordna värk i bulldegen till mage, åka hem, göra en god och nyttig middag med en massa grönsaker och somna glad och slut i kroppen.
Jag vill/kommer antagligen; Åka raka vägen hem, slänga på mej mina mjukisar,lägga mej i soffan med tre kuddar och ena täcket. Äta upp lördagens chokladkaka, kanske äta en macka till middag. Men garanterat äta upp glassen som finns kvar..
Vad gör jag nu för att känna mej lite mer manad att kanske skippa steg två och byta ut det mot steg ett!?
Jag borde; Hälla i mej flera flaskor vatten, dra till gymmet, springa mina km, gå mina km på crosstrainer, ordna värk i bulldegen till mage, åka hem, göra en god och nyttig middag med en massa grönsaker och somna glad och slut i kroppen.
Jag vill/kommer antagligen; Åka raka vägen hem, slänga på mej mina mjukisar,lägga mej i soffan med tre kuddar och ena täcket. Äta upp lördagens chokladkaka, kanske äta en macka till middag. Men garanterat äta upp glassen som finns kvar..
Vad gör jag nu för att känna mej lite mer manad att kanske skippa steg två och byta ut det mot steg ett!?
Motivation under 0:an
Stirrar mej egentligen blind på tangenterna. Vet inte vad jag ska skriva. Men känner ändå någonstans att det behövs. Det känns skönt att få det gjort. Att ventilera, dela när det känns tråkigt. Sen om det bara delas mellan mej och datan får det vara så. Alltid något?
Vaknade i morse och kände mej inte alls peppad. Till något alls. Ville helst kidnappa Micke och tvinga honom stanna hemma. Ligga under täcket hela dagen, mysa. Skratta. Prata. Bara vara. Tiden går för fort för att jag ska vara helt tillfreds. Igår längtade jag efter att träna efter jobbet, nu vill jag hem och slänga mej på soffan. Laga mat. Glo på teve, och slappa. Glömma litet tag.. Får man?
Jag borde ju ändå gå och träna, det vet jag. Är livrädd att jag ska tappa ALL motivation, den är redan lägre än på länge. Gör jag det så är det kört. Då kommer det snart vara jag som är med på tv-dokumentär och väger 400 kg. Jippie. Va kul det ska bli..
Helgen har iaf varit bra. Trots att jag degade igår. Kanske inte åt den mest exklusiva middagen på falukorv och pasta men ändå. Jag sov gott, med en arm runt mej hela natten. Underbart härligt.
Nu måste jag lägga ner det här och försöka göra något annat.. Typ äta mat.
söndag = ångest
Gillar någon söndagskvällar? Jag har svårt att göra det. Tyvärr. Sen kanske inte jag är helt normal heller, det är inget att bråka om. Så fort eftermiddagen börjar smyga sig på, känns det som att hela helgen är totalt slut. På riktigt. Att man inte kan njuta längre för att man inte ska vara ledig så länge till. Nej, jag hatar inte mitt jobb. Jag trivs jättebra, och jag längtar efter träningen imorgon. Men jag vill inte ha måndag för det. Men att ha lekt med Micke en hel helg är lyx. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag vill ha mysiga sovmorgonar, långa och goda frukostar, möjligheten att bara vara. Att inte ha allting planerat, slippa känna stress över tiden. Tiden kan ta sig. Där bak.
Bastun igår, otroligt skönt och mysigt. Alla var på skönt och kul humör och det vart mycket skratt blandat med trappspring efter den kalla ölen. Himmelskt gott i en svinvarm bastu. Snackade skit, och hade allmänt trevligt tills pappa gärna ville somna i soffan och Mickes kompisar kom på att dom skulle tvinga oss till lokalkrogen. Visst, vakna hemma är skönare. Men samtidigt, det toksnöade, det var svinkallt och det var äckligt ute. Och dyrt att åka taxi. Hur som helst drog vi iväg iaf, halvbra gick det. Tågresan kändes kortare än den egentligen är, feta +poäng. Vid Karlberg kom vi på att Micke såg ut som en torr hyena i skallen, vi måste ha vax. Plingade till Fanny som var i Vasastan, sprang upp, fick två stora glas med underbart god sangria och sen ringde jag till hela Stockholms taxibolag. Igår kunde dom också ta sig. Sega jävlar. Det tog ett bra tag och tiden stod inte direkt stille bara för allt i taxinissarnas skallar gjorde det. Väl framme letade vi runt på hela stället, inga kompisar och en kvart senare travade vi hemåt. Tröttare, kallare, fattigare och inte så mycket nöjdare. Iaf inte jag. Men okej, det VAR skönt att vakna hemma i morse. Nu dröjer det ett tag till jag drar mig in i partysvängen igen.. Till på lördag iaf.
Söndag.. Kanske vill ångesten gärna ikapp mej eftersom att jag legat på soffan hela dagen och degat? Ätit pizza, glott på allt bra på tv. Grinat till One three hill. Ätit makaroner. Kittlat på Micke så han har viljat slå mig gul och blå. Kan det bli bättre? Antagligen.
Bastun igår, otroligt skönt och mysigt. Alla var på skönt och kul humör och det vart mycket skratt blandat med trappspring efter den kalla ölen. Himmelskt gott i en svinvarm bastu. Snackade skit, och hade allmänt trevligt tills pappa gärna ville somna i soffan och Mickes kompisar kom på att dom skulle tvinga oss till lokalkrogen. Visst, vakna hemma är skönare. Men samtidigt, det toksnöade, det var svinkallt och det var äckligt ute. Och dyrt att åka taxi. Hur som helst drog vi iväg iaf, halvbra gick det. Tågresan kändes kortare än den egentligen är, feta +poäng. Vid Karlberg kom vi på att Micke såg ut som en torr hyena i skallen, vi måste ha vax. Plingade till Fanny som var i Vasastan, sprang upp, fick två stora glas med underbart god sangria och sen ringde jag till hela Stockholms taxibolag. Igår kunde dom också ta sig. Sega jävlar. Det tog ett bra tag och tiden stod inte direkt stille bara för allt i taxinissarnas skallar gjorde det. Väl framme letade vi runt på hela stället, inga kompisar och en kvart senare travade vi hemåt. Tröttare, kallare, fattigare och inte så mycket nöjdare. Iaf inte jag. Men okej, det VAR skönt att vakna hemma i morse. Nu dröjer det ett tag till jag drar mig in i partysvängen igen.. Till på lördag iaf.
Söndag.. Kanske vill ångesten gärna ikapp mej eftersom att jag legat på soffan hela dagen och degat? Ätit pizza, glott på allt bra på tv. Grinat till One three hill. Ätit makaroner. Kittlat på Micke så han har viljat slå mig gul och blå. Kan det bli bättre? Antagligen.
