Har jag slutat bry mig nu?

Vet inte vad som har hänt. Måste vara inne i nån sort period. Skulle inte vilja säga stim, för det är väl nåt bra? Jag är för trött på morgonen för att gå upp och njuta av en nyttig och lång frukost. Jag är för trött för att orka sminka mig i lager, och färger. Som jag alltid gjorde förut. Jag måste få sova 8 timmar per natt för att inte bli ett lik. Sover jag för mycket då?

Jag är fortfarande halvkrasslig sen min influensaegrej. Är jag för lat för att orka gå att träna igen, skyller jag på förkylningen eller är det bra att jag vilar tills jag känner mej 100? Jag är större än någinson. Jag vet att det låter som att jag väger 150 kg, men det gör jag inte. Inte riktigt. Jag är inte ens stor i bemärkelsen STOR, men större än jag varit förut. Och det är hemsk. Jag vill vara mer motiverad, jag vill verkligen hitta tillbaka, men just nu är motivationen på noll. Sjukt jobbigt psykiskt.

Är inte ledsen, deppig eller något åt det hållet. Jag skrattar massor, jag är glad och uppåt, men ändå gnager det dåliga samvetet för gymmet. Jag har ju nyss fått en bil, ett fast jobb som jag trivs med. Men sen.. Pang. Visste att det var för bra för att sant. Helevtes P-bot. När jag haft bilen ett dygn. Skit oxå. Ringde till Vägverket i morse och var mesig och liten. Pappa var jag mest rädd för men det gick oxå bra.

Det slog mig i morse när jag var på väg till jobbet. Svart väska till min bruna kappa, svartrutiga skjorta under min bruna kappa. Fula, klumpiga stövlar. Sköna dock. Mitt ansikte har formen av en apelsin, jag orkar inte bry mig. Orkar inte försöka göra något åt det, för att mötas av misslyckande. Och sedan trilla dit igen på nån fånig chokladbit. nej, nej och åter nej. Varför skulle jag gå och bli sjuk upp i allt? Inte rättvist någonstans. Helvete igen. Jag är inte ute efter den, men jag tänker inte sticka under stol med att jag ofta fått uppmärksamhet när jag varit ute. På stan, på krogen. Det finns inte längre. Det händer inte. Är det för att jag blivit lite rund? Eller för att jag inte orkar riktigt bry mig? Inbillning? Jag vet inte. Bara att det är en känsla som inte är alltför välkommen.


Kommentarer
Postat av: J

Varma tankar till dig! Du klarar det
Puss

2008-02-26 @ 11:05:35
URL: http://comeoneileen.tjejsajten.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0