söndag = ångest
Gillar någon söndagskvällar? Jag har svårt att göra det. Tyvärr. Sen kanske inte jag är helt normal heller, det är inget att bråka om. Så fort eftermiddagen börjar smyga sig på, känns det som att hela helgen är totalt slut. På riktigt. Att man inte kan njuta längre för att man inte ska vara ledig så länge till. Nej, jag hatar inte mitt jobb. Jag trivs jättebra, och jag längtar efter träningen imorgon. Men jag vill inte ha måndag för det. Men att ha lekt med Micke en hel helg är lyx. Jag vill inte att det ska ta slut. Jag vill ha mysiga sovmorgonar, långa och goda frukostar, möjligheten att bara vara. Att inte ha allting planerat, slippa känna stress över tiden. Tiden kan ta sig. Där bak.
Bastun igår, otroligt skönt och mysigt. Alla var på skönt och kul humör och det vart mycket skratt blandat med trappspring efter den kalla ölen. Himmelskt gott i en svinvarm bastu. Snackade skit, och hade allmänt trevligt tills pappa gärna ville somna i soffan och Mickes kompisar kom på att dom skulle tvinga oss till lokalkrogen. Visst, vakna hemma är skönare. Men samtidigt, det toksnöade, det var svinkallt och det var äckligt ute. Och dyrt att åka taxi. Hur som helst drog vi iväg iaf, halvbra gick det. Tågresan kändes kortare än den egentligen är, feta +poäng. Vid Karlberg kom vi på att Micke såg ut som en torr hyena i skallen, vi måste ha vax. Plingade till Fanny som var i Vasastan, sprang upp, fick två stora glas med underbart god sangria och sen ringde jag till hela Stockholms taxibolag. Igår kunde dom också ta sig. Sega jävlar. Det tog ett bra tag och tiden stod inte direkt stille bara för allt i taxinissarnas skallar gjorde det. Väl framme letade vi runt på hela stället, inga kompisar och en kvart senare travade vi hemåt. Tröttare, kallare, fattigare och inte så mycket nöjdare. Iaf inte jag. Men okej, det VAR skönt att vakna hemma i morse. Nu dröjer det ett tag till jag drar mig in i partysvängen igen.. Till på lördag iaf.
Söndag.. Kanske vill ångesten gärna ikapp mej eftersom att jag legat på soffan hela dagen och degat? Ätit pizza, glott på allt bra på tv. Grinat till One three hill. Ätit makaroner. Kittlat på Micke så han har viljat slå mig gul och blå. Kan det bli bättre? Antagligen.
Bastun igår, otroligt skönt och mysigt. Alla var på skönt och kul humör och det vart mycket skratt blandat med trappspring efter den kalla ölen. Himmelskt gott i en svinvarm bastu. Snackade skit, och hade allmänt trevligt tills pappa gärna ville somna i soffan och Mickes kompisar kom på att dom skulle tvinga oss till lokalkrogen. Visst, vakna hemma är skönare. Men samtidigt, det toksnöade, det var svinkallt och det var äckligt ute. Och dyrt att åka taxi. Hur som helst drog vi iväg iaf, halvbra gick det. Tågresan kändes kortare än den egentligen är, feta +poäng. Vid Karlberg kom vi på att Micke såg ut som en torr hyena i skallen, vi måste ha vax. Plingade till Fanny som var i Vasastan, sprang upp, fick två stora glas med underbart god sangria och sen ringde jag till hela Stockholms taxibolag. Igår kunde dom också ta sig. Sega jävlar. Det tog ett bra tag och tiden stod inte direkt stille bara för allt i taxinissarnas skallar gjorde det. Väl framme letade vi runt på hela stället, inga kompisar och en kvart senare travade vi hemåt. Tröttare, kallare, fattigare och inte så mycket nöjdare. Iaf inte jag. Men okej, det VAR skönt att vakna hemma i morse. Nu dröjer det ett tag till jag drar mig in i partysvängen igen.. Till på lördag iaf.
Söndag.. Kanske vill ångesten gärna ikapp mej eftersom att jag legat på soffan hela dagen och degat? Ätit pizza, glott på allt bra på tv. Grinat till One three hill. Ätit makaroner. Kittlat på Micke så han har viljat slå mig gul och blå. Kan det bli bättre? Antagligen.
Kommentarer
Trackback
